Just nu sitter jag i soffan och gluffsar i mig en semla. Semlor är gott och gör gott för själen, iaf enligt mig. Men nåt som också är bra för själen, det är Karins konstgrepp, som alltid gör mig lite extra glad. Hon lottar just nu ut en av sina fina printar, som jag vill vinna och sätta upp över soffan!
För jättelänge sen så bloggade jag om en halvklar medeltidsklänning. För lite drygt ett år sedan blev den klar, så det är väl dags att visa upp resultatet.
Den är sydd i ett väldigt tunnt kypertvävt ylle, med vaxad lintråd och sömmarna är fällda med silke. När jag klippte till klänningen ville jag var lite extra duktig, och satsade på många skarvar, vilket var jobbigt när det skulle sys… Men det blev rätt så fint tycker jag!
Framifrån så syns det att den inte är lika tajt som de 1300-talare jag brukar sy, men den är bland det skönaste som finns i medeltidsgarderoben.
Den obligatoriska bilden med mitt favoritförkläde!
Här i veckan så kollade jag lite i HMs vårkatalog och såg till min förskräckelse att istället för att kalla pennkjolarna för pennkjolar så var det ju självklart pencilkjolar den sålde. Varför inte använda den svenska ordet pennkjol eller den engelska pencil skirt, istället för någon konstig blandning?
Hur som helst, jag har sytt en pennkjol. Egen konstruerat mönster, loppistyg och första gången jag gjorde eget passpoalband.
Tidigare har jag alltid köpt färdiga passpoalband, men jag hittade inget pippigult (som jag ville ha för att matcha den gula rutorna i tyget) så jag fick göra eget av snedslå och anoraksnodd.
Så här enkelt var det! Det ska jag definitivt göra om, för passpoaler är fint och roligt att sy med.
Kjolen är en enkel pennkjol med insnitt fram och bak, intagen nertill i sidsömmarna och sprund mitt bak för att överhuvud taget kunna ta sig fram. Däremot tror jag inte att jag kan cykla i den…
När kjolen väl var klar så var det mörkt, därav den lite halvtaskiga bilden.
Det jag är extra nöjd med är att kjolen faktiskt är fin från avigsidan också. Dessutom är den snygg på också! Dessutom så var tillverkningskostnaden helt överkomlig:
Tyg: 25kr på kupan
Foder: 27 kr från Ohlssons
Snedslå: 7 kr
Anoraksnöre: 11 kr
Blixtlås: 5 kr från loppis
Knapp: från mormors knappsamling (gratis)
Totalkostnad: 75 kr, fast då har jag inte räknat med tråd och sånt.
Jag är nöjd!
Idag har det varit superfint väder, så förutom promendad, så passade jag på att fota mammas fin tyg i lite trevligare ljus.
Här syns det fantastiska lila ylletyget med foder och knappar.
Lite bättre bild på mönstret.
Närbild på knapparna. Allt är införskaffat på Uppsalas (Sveriges?) bästa tygaffär, Tygcentrum.
När lilla mamma var och hälsade på i Uppsala i mellandagarna, var vi ju tvugna att att gå in en sväng på tygcentrum. Innan vi gick in sa vi att vi bara skulle ”titta”…
Och så blev det ju inte, direkt vi klev in, låg det perfekta lila mönstrade ylletyget där och bara skrek på mamma. Vi plockade åt oss rullen direkt framför ögonen på en liten tant (men vi köpte inte allt, så hon fick också en bit) och tittade närmare. Tyget var ett underbart tryckt dolcegabbana ylle i den helt perfekta lila nyansen. Och det var dyrt, eller dyrare än vad jag brukar betala för tyg, men helt klar värt det.
Av det underbara tyget (som jag ska dela med mig av ett foto på snart) ska det bli en enkel, kraglös kavaj i egen mönsterkonstruktion. Fodret har har redan börjat på, men nu ska jag till att klippa i det fina ylletyget, så jag är lite nervös, men det ska nog bli bra…
Jag sitter och försöker rensa bland alla skräpkommentarer här på bloggen. Har i dagsläget dryga 4000 från någon som kallar sig för ”John” och vill att man ska köpa narkotikaklassade läkemedel av honom. Det tycker jag verkligen inte att man ska göra! Men eftersom det inte finns något enkelt sätt att ta bort drygt 4000 kommentarer via WordPress så kommer de att vara kvar, men jag hoppas verkligen att ingen känner sig frestad att handla av denna ”John”…
Mitt i alla flyttförberedelser och i allt stök, blev jag i veckan helt otroligt sugen på att sy. Jag har spanat ett tag på Caseys roliga sew along, där man får lära sig att sy en helcirkelkjol. Jag har sytt ett par sådana tidigare så jag kände mig rätt så säker på att kunna sy klart den på direkten.
På Ohlssons hade jag fyndat ett blå-vitt rutigt lapptäckstyg, så jag satte helt enkelt i gång. Min kjol blev väldigt enkel, men fin ändå och den tog bara ca 2 timmar att få klart, iklusive mönsterritning och allt. Men jag är lite sugen på att sy en lite mer dekorerad variant framöver. Kanske med lite broderier eller liknande. Men det får bli ett projekt i mitt nya hem när jag plockat upp alla sysaker.
Kjolen ligger redan nerpackad, så en bild får ni ser i oktober då jag förhoppningsvis har packat upp alla mina kartonger. Istället får ni en fin blid från Caseys blogg, som visar hur man tar mått för kjolen.
För ett par år sedan så sydde jag en blålila överklänning som jag aldrig blev riktigt nöjd med. Den satt dåligt och trots att jag sydde in den flera gånger så fick jag aldrig riktigt till den. Sen dess har den hängt halvfärdig (ofållad och ofällda sömnsmåner) utan att bli använd. Jag är inte heller riktigt förtjust i färgen och har gjort några halvhjärtade försök att sälja den, men aldrig lyckats.
Så här såg den iallafall ut när den var nysydd, klänningen består av fyra paneler och fyra kilar, helt handsydd med vaxad lintråd och handsydda snör- och knapphål i växtfärgat ylle.
Efter att ha klurat lite och blivit riktigt sugen på en kortärmad överklänning, bestämde jag mig för att sy om den till en tolkning av Herjolfnes 39.
Efter som min färdiga klänning består av fyra paneler så kommer överklänningen ha sömmar mitt fram och mitt bak, något som inte finns på orginalet. Jag (tror) även att jag kommer att strunta i den lilla snörningen framtill, men har inte riktigt bestämt mig. Bilden ovan är lånad från Some clothing of the Middle Ages där det även finns mer info om fyndet.
Jag började min omsömnad med att sy igen snörningen framtill och sedan att sprätta upp alla ställen jag sytt in klänningen på för att få så mycket vidd som möjligt. Därefter klippte jag upp fram- och bakstyckena under ärmarna för att få till sidokilarna. Så långt har jag kommit i dagsläget och planen är att sedan korta av ärmarna, fälla sömnsmåner och fålla klänningen. Eventuellt funderar jag på att kanta ärmarna med en brickvävd kand eller en yllefläta, men det ska jag klura vidare på.
Nu i sommar har det blivit alldeles för lite loppishandlande. När jag kikade in på Fröken Pimpinells eminenta blogg, blev jag riktigt avundsjuk på hennes snygga gryta.
Men jag har ju världens bästa mamma som har shoppat hela tre fina stolar till mitt framtida boende, så jag är inte allt för ledsen. Dessutom hann vi ju men en sväng till vår favoritloppas tidigare i sommar, där jag gjorde riktigt bra fynd. Tyvärr ligger de nerpackade i flyttkartonger, så nån gång i oktober kan jag visa vilka fina saker vi hittade.
Oj, vad tiden rusar framåt! Sen sist jag bloggade har jag hunnit ta examen, börjat jobba som sjuksköterska och köpt en lägenhet.
Jobbet går bra och det är framför allt väldigt roligt! Att äntligen få göra allt det jag är utbildad till är otroligt givande, men samtidigt känner jag mig väldigt ödmjuk inför mitt jobb. Som sjuksköterska möter jag en mängd olika människor som alla drabbats av sjukdom på olika sätt, oavsett om det är patienter eller anhöriga.
När jag fick min brosch under examenscermonin blev jag glatt överraskad när jag såg gravyren på baksidan. Där står det nämligen”respekt för individen” och det för söker jag alltid bära med mig på jobbet.
Till hösten kommer jag att flytta till en alldeles egen lägenhet, vilket ska bli skönt, samtidigt som det känns lite läskigt och nytt. Men jag tror att det kommer att bli jättebra!
Så just nu läser jag mycket inredningstidiningar, men skulle även vilja ha tips på inredningsbloggar. Är det nån som har en favorit att dela med sig av?
